Jordlöpare

Så känner du igen dem

Titta efter en ofta mörk eller metallisk skalbagge med långa springben, framåtriktade käkar och hårda täckvingar. Larverna är långsträckta med tre benpar framtill. Svart färg ensam räcker inte för att bestämma en jordlöpare.

Roll i odlingen

Många jordlöpare angriper marklevande larver, småkryp och ibland snigelägg eller små sniglar; andra äter i högre grad frön. Man bör inte lova att en viss art bekämpar en viss skadegörare utan observationsstöd.

Miljö genom säsongen och övervintring

Jordlöpare jagar och gömmer sig ofta vid markytan. Under vår och sommar kan gräs- och örtkanter, stenar och ostörd lövförna ge skydd; många arter är nattaktiva. Låt gärna några sådana partier finnas kvar även under hösten.

Beroende på art kan de övervintra som larver eller vuxna. Marktäckning kan förbättra mikroklimatet för rovdjur, men följ samtidigt om den gynnar sniglar just där.

Samspel med andra djur

En marktäckt odlingsbädd kan gynna rovdjur genom fukt och skydd, men samma förhållanden kan också gynna sniglar. Utvärdera därför nyttan utifrån både fynd och skadenivå, inte enbart antal skalbaggar.

Livscykel och utveckling

Vald exempelart: Pterostichus melanarius. Utomhus • nederländskt årsvarv.

• Ägg — ca 12 dygn. Längd ca 2–3 mm, bredd ca 1–1,5 mm (mått från andra undersökningar).

• Larv I — ca 1 månad; larv II — ca 6 månader inklusive vinter; larv III — ca 3 månader. Sammanlagt ca 10 månader. Säkra kroppslängder för varje larvstadium saknas i det granskade underlaget.

• Puppa — ca 2 veckor i jord. Kroppslängd ej verifierad.

• Vuxen — kroppslängd ca 14–18 mm. Vuxenlivets längd är inte säkert tidsatt i försöksserien; vissa vuxna kan övervintra och fortplanta sig igen.

• Ägg → vuxen: ca 11 månader (324 dygn) i det valda utomhusförsöket, inklusive vinter. Ingen fast försöks­temperatur.

Pterostichus melanarius används som höstförökande exempel. Vårförökande jordlöpare kan i stället övervintra som vuxna; ett årsvarv kan inte överföras till hela familjen.

I det valda försöket låg huvuddelen av vintern i larvstadium II; i annat material förekommer stadium III. Tiderna är ett nederländskt försöksexempel, inte svenska normalvärden.

• Vuxenliv och äggläggningsperiod är inte väntetid till en ny generation; fortplantningen överlappar.

Tider och mått är ungefärliga och gäller det tydligt beskrivna artexemplet, inte hela gruppen eller en svensk trädgårdskalender. Tidsuppgifter från olika försök ska inte behandlas som ett enda uppmätt förlopp. Vuxenliv är skilt från ägg–vuxen-tiden.

Bilder och identifiering

Penn State Extension visar fotografier och artgrupper inom jordlöpare. Bilderna är art-/gruppreferenser och inte egna dokumenterade fynd.

För ett praktiskt beslut räcker ofta att avgöra om det är ett sannolikt nyttodjur och vilken grupp det tillhör. En osäker artbestämning ska inte göras säkrare i efterhand bara för att det finns en liknande bild.